oncontextmenu="return false">

Jag är inte rädd längre

likt en sköldpadda krälar sig upp i sanden, kryper jag sakta i snön för att inte sjunka ner allt för djupt
jag skottar bort lite snö från den jätte stora snöhögen som täcker för fönstren
snön har börjat smällta så den är lite tung
jag känner av träningsvärken från både igår och idag
jag lägger mig på snöhögen och bara blundar
mina andetag blir till rök när jag andas ut
solen lyser varmt i mitt ansikte
jag hör klart och tydligt vattnet som droppar ner från taket i den snart överfulla stuprännan
fåglarna sjunger något som jag inte kan förstå


In my neighborhood


Dripp dropp..dripp dropp
Lite halvtråkiga bilder kanske men jag tänkte bara visa hur mycket snö vi har kvar uppe i norrland. Jag blir lite avundsjuk när jag både läser och ser bilder på andras bloggar där snön är så gott som bortsmällt, kring 10+ och då till och med blommorna i vissa fall har börjat växa fram igen. Här ser man så mycket som en liten bit av grannens tak, och jag kan inte alls se ut genom mitt fönster p.g.a. en fet snöhög.

Bloggdesign
Någon gång med jämna mellanrum så har jag fått frågan om jag gör bloggdesigner åt andra. Det gör jag egentligen inte men jag kan göra undantag om jag skulle få tid. Annars kan jag alltid försöka hjälpa till så gott som jag kan eller hänvisa er till hemsidan designadinblogg.se som många gånger har hjälpt mig när jag har knacklat mig igenom alla stil- och kodmallar. Sen så är det många gånger upp till sig själv hur mycket man vill lära sig webbdesign. Med det menar jag att mycket går att lista ut själv även om det tar lite tid. Sen så är jag långt ifrån erfaren och inte särskilt duktig på det här med design, men jag är inresserad och försöker lära mig allt eftersom. Men det är alltid tillåtet att fråga mig saker. Det kan ni göra via min mailadress nilsson.julia@live.se, så ska jag försöka svara så fort som jag kan.

Gammla vs nya



Var med och påverka, i mitt beslut om jag ska behålla den nuvarande header eller om jag ska byta till den nya under. Själv gillar jag den nuvarande headern jätte mycket men känner att det vore roligt med lite förändringar. Så jag har lite beslutångest och kan behöva eran åsikt om jag ska ha kvar den gammla eller sätta dit den nya. Skulle också vilja passa på att tacka er alla fina människor som har get mig beröm för min design! Jag blir väldigt väldigt glad och det får mig att vilja bli ännu bättre och att utvecklas.


En stolt syster

"Jag skulle inte vilja vara det enda barnet i familjen. Tack för att du finns där! :D" -Julia
Är det så att ju äldre man blir, att som syskon kommer man bättre överrens, bråkar mindre, och inser att man många gånger behöver varandra och inte skulle vilja vara utan den andra. Igår blev min syster fotograferad av jätte duktiga Sara. Jag ville bara säga att jag är jätte stolt över min vackra syrra, för vilken bra vän hon är, hon ställer upp och för att hon står ut med mig. Om ni tittar in på syrrans blogg eller på Saras så får ni se resultatet av fotograferingen.

Posten har kommit!
Jag älskar att få post! Gissa vad som låg i brevlådan för ett par dagar sen? Efterlängtade New moon, The Sims 3 Lyx & design och Vargbröder Vålnadernas berg del 6. Min äldsta vän och jag, lika spännda och förväntansfulla som första gången, såg New moon igen. Vi hade också en väldigt intressant diskussion om vandrande pinnar ;)

 


Earth hour


Gör någonting bra för miljön och..släck!

Våffeldagen




k l a d d i g k l a d d k a k a
Rätt som det var så satte gottesuget igång och jag började baka en kladdig kladdkaka, som det stod på receptet. Med glass i stora lass så kan det nästan inte bli fel. Det är så många saker jag borde göra men som jag bara skjuter upp. Så som att beställa tid för att klippa bort allt hår som är nött sen Thailand, söka sommarjobb och göra klart skolarbeten. Men håll ut Julia! Snart är det påsklov!


Am I doing all the same?


Brända fötter.
Jag offrade i stort sett mina fötter för den nedre bilden ;) Jag hade gått till strandens slut för att ta kort, och det var en ganska lång bit att gå. Jag hade lämmnat skorna borta vid solstolarna, så jag gick barfota. På den första bilden är det en resturang som gick som in i skogen. Bakom den skymtade jag en stig jag aldrig tidigare hade sett. Min nyfikenhet tog över och jag började gå längre och längre in. Där solen skinit igenom palmerna var det fruktansvärt hett på gången, och jag som inte hade några skor! Jag fick liksom hoppa fram till skuggiga fläckar. Det lät i stort sett så här när jag brände mig: Aj ohhh aj ohhhh..helvete! Men vad gör man inte för en bra bild! ;)


We found some light in the dark

Ska vi grilla korv?
Varför inte? Det är ju jätte mysigt! Anton kom och hämtade upp mig med hans nya skoter och så for vi upp till Vithatta tillsammans med Jonte. Nu har det till min stora glädje äntligen börjat vara ljusare längre på dagarna. Men då solen väl bröjar gå ner så går det ganska snabbt, och vipps så är det kolsvart.

Nog fick vi fyr på elden! Gillade denna bild, dels för att jag knappt har redigerat den alls. Det enda jag har gjort med den är pyttelite bättre skärpa och fördjupat den en aning. Men annars så är den helt orörd.

Här poseras det och äts korv för full rulle ;)

Haha! Vilken jäkla ego bild på mig alltså! ;) Dessutom tog batterierna slut på min kamera, så vi kunde inte ta en ny bild heller ;)


Snöflingor faller ner vart än jag ser, marken lyser upp när vinterhimmlen ler


Jag kanske inte ens vet vad jag vill.
För många tankar och för mycket ny information får snart min hårddisk att krascha, det vill säga min hjärna. Jag som trodde att jag hade att jag hade allting så gott som klart för mig, vad jag ville ha i mitt liv. Men nu är jag helt clueless. Det är så blandade känslor i kroppen som drar mig åt olika håll samtidigt.
Kockduellen..
Någon mäster kock är jag då inte, men inte helt kass heller! Idag på Hk:n hade vi en så kallad kockduell där vi jobbade i flera olika mindre matlag. Först fick vi dra en lapp där det antingen stod kyckling eller köttfärs som man skulle tilllaga precis hur man ville. Vi drog en lapp där det stod till våran glädje: kyckling! Jag jobbade ihop med två jätte härliga tjejer vid namn Jossan & Maria. Vi bestämmde oss för att göra kyckling i gräddsås med frysta grönsaker m.m tillbehör och hemgjort potatismos. I början gick ju det mesta allt åt helvete! Kycklingen hade en konstistens likt gummi, potatismoset liknade mer en potatissoppa och det som skulle likna mjukbröd blev nästan hårdare än knäckebröd ;) Vi blev inte bedömda bara efter våran mat, utan av sammarbete, dukning, städning osv..
Med lite tid går det mesta och allt började lösa sig. Anna, våran Hk lärare skulle provsmaka på allas mat som dom olika grupperna gjort. Hon tyckte liksom vi att maten blev jätte bra i slutändan. Trots allt strul så fick vi ändå MVG+, och jag som trodde att man inte kunde få högre än MVG. Måste bara tillägga att vi gjorde allt utan recept och bara på improvisation. Så GO tjejer!


Welcome to the jungle


Allt har en baksida.
Thailand har blivit stämplat som paradiset. Men ingen/inget är perfekt. Upp för alla hotellets trappor, på högsta våningen, på baksidan av hotellet sträckte dom gröna skogarna så långt ögat kunde se. På gatorna andades man in diesel lukten och stanken från kloakerna. Man passerar bebodda kjul och hyddor där folk trampar runt bland allt bråte och skräp som nån har slängt omkring sig för det är inte just Dom som behöver leva med det. Det är inte min mening att få det att låta som om jag har haft det dåligt, är missnöjd eller att Thailand är ett sämre land. Men det är bara så många som tror att dom kan göra vad dom vill bara för att dom är på semester. Thailändare är riktigt vänliga männsikor. Dom ställer upp för en, är väldigt hjälpsamma och vissa har verkligen ett smile som smittar av sig.

He just smiled


Are we landing here? Right in the middle of the ocean?!
Man vet aldrig hur länge man lever eller hur många chanser man får att prova på saker. I Thailand tog jag min chans att i alla fall en gång i livet få åka Parasailing, och hur kul och spännande var inte det! Innan jag provade på Parasailing själv så hade jag skådat andra som gjort det och hur det hade gått till. Start och landning såg så smidigt ut. Med lite fjärliar i magen och en stor förväntan så var det nu min tur att "flyga". Självklart så hade jag på mig sele och flytväst, men thailändaren som skulle åka med mig där bak, hivade sig upp bland linnorna till fallskärmen! Han bara hängde bakom mig. Jag tror att vi var drygt 150 m högt uppe i luften, eller mer om jag bedömde linans längd mellan båten och fallskärmen. På den höga höjden blåste håret i ansiktet, fötterna dinglade fritt och folket där nere blev små som myror.

Efter att ha svävat uppe i det blå ett tag så såg jag sakta hur vi började fara ner mot vattenytan..mitt i det stora havet! Jag frågade han som åkte med mig: "Are we landing here? Right in the middle of the ocean?!". Han bara skratta och sa: "Yes, and then up again". När jag har sett på hur det har gått till för andra som har åkt så for dom aldrig ner i vattnet. Jag måste erkänna att då blev jag lite nervös. Men det gick jätte bra! Hur härligt som helst, och ett tips till er: Om man aldrig vågar prova något så får man aldrig uppleva något heller. Det blir lätt att man fastnar och kör i samma gammla spår. Så tänk på det, ta chansen ;)

När jag gör bildspel så blir bilderna av sämre kvalité, och brusiga. Så för er som vill se dom stillastående och med bättre kvalla, tryck bara på bilderna här nedan: (mamma bakom min kamera)


Phi phi island


Likt blå kristaller.
Första skoldagen efter hemkomst är nu avklarad. Det blir en omställning för magen att äta svensk mat igen, och det känner jag fortfarande av dock. Efter tsunamin var den kända ön Phi phi island helt förstörd, allt bortspolat. Under loppet av ett år hade dom återbyggt hela ön. Lite imponerande va? Vi tog färjan dit för att själva få uppleva den så omtalade ön. Vi hade med oss två Thailändska guider som Ingrid kände. Jack som vi kallar honom följde med mig och snorklade i ett rev fullt med fiskar i alla dess färger påväg till ön. Det var jätte vackert. Då skulle jag ha haft en undervattenskamera ;) Dock hade jag ingen som kunde ta kort på när vi snorklade. Nu ligger SO:n och bara väntar på mig..Lar korn! ;)

På svensk mark


Jag är hemma igen! Med lite brunare kropp och blondare hår. Trots att jag har haft det jätte bra i varma Thailand så kände jag glädjen inom mig när vi landat i Sverige igen. Det är här jag hör hemma! Jag tror aldrig att jag har varit så glad att se snö igen, jag har saknat min familj och vänner så in i norden! Det är ganska hemskt egentligen att man ska behöva vara ifrån någon/något för att veta hur bra man har det.

Jag är hemma från skolan idag för att ta igen mig efter den långa resan hem. Ni kommer att få se många fler bilder senare från Thailand. Som sagt så har jag haft det jätte bra, hur har ni haft det här hemma?

Without you


Jag låter texten få tala för sig själv.
Det här blir kanske sista inlägget på lite mer än 2 veckor om jag inte får tag på någon dator. I ett års tid har jag väntat på denna resa, men nu när den dagen då jag ska fara är redan imorgon så känns det nästan lite vemodigt att fara ifrån en del ut av familjen och alla vänner. Jag kramade både min pappa och mina vänner många gånger och länge. So see you later alligator!


RSS 2.0